Rörspräckning schaktfri metod för smart ledningsförnyelse

Rörspräckning är en schaktfri metod för att byta ut gamla ledningar under mark utan att gräva upp hela sträckan. Ett nytt rör dras in samtidigt som det gamla spräcks sönder och pressas undan i marken. Metoden sparar tid, minskar störningar och passar i de flesta miljöer, från villagator till industrimark.

Vad är rörspräckning och hur går det till?

Rörspräckning, ofta kallad ”burstning” på engelska, används när ett befintligt rör har tjänat klart och behöver bytas ut. Det kan handla om sprickor, återkommande läckor, rostande gjutjärnsrör eller gamla ledningar av lergods som inte längre håller måttet. I stället för att gräva upp hela ledningen arbetar man från två mindre schakter.

Arbetsgången är tydlig och består av några huvudsteg:

1. En startschakt och en mottagningsschakt grävs, normalt i varsin ände av den sträcka som ska bytas.
2. Genom det gamla röret trycks eller dras dragstänger eller en dragvajer fram till mottagningssidan.
3. I mottagningsschakten kopplas en spräckkniv och en expanderkona på dragstången. Bakom konan fästs det nya röret, ofta ett PE-rör.
4. Utrustningen dras tillbaka mot startschakten. Samtidigt spräcker kniven den gamla ledningen och expanderkonan pressar rörbitarna ut i omgivande jord, medan det nya röret dras in och hamnar på plats.

Resultatet blir en helt ny, tät rörledning i samma sträckning som den gamla utan omfattande grävning. Metoden fungerar på många olika material, till exempel gjutjärn, segjärn, betong och lergods, och används för:

– vattenledningar
– gasledningar
– dagvatten
– spillvatten
– olika typer av industriledningar

För många fastighetsägare och kommuner innebär rörspräckning en möjlighet att förnya rörsystemet utan att störa trafik, verksamhet eller boende mer än nödvändigt.

Fördelar med schaktfri rörförnyelse

Varför väljer så många aktörer rörspräckning i dag? Den stora anledningen är kombinationen av snabbhet, kostnadskontroll och begränsad påverkan på omgivningen.

Här är några centrala fördelar:

Minimal schaktning
I stället för en lång och bred schakt behövs ofta bara två mindre gropar. Det minskar markåterställning, transporter av massor och påverkan på exempelvis trädgårdar, trottoarer och vägkroppar.

Kortare projekttider
Rörsträckor på upp till cirka 200 meter kan bytas ut på mycket kort tid, ofta minst en sträcka per dag under goda förhållanden. Det ger kortare driftstopp för vatten och avlopp och mindre avbrott i vardagen för de boende.

Möjlighet att öka dimensionen
Rörspräckning gör det ofta möjligt att byta till ett rör med större dimension än det gamla. Det är en stor fördel i områden där behovet har vuxit, till exempel när ett bostadsområde förtätas eller en industri expanderar och kräver större kapacitet.

Passar i känsliga miljöer
I stadskärnor, innergårdar, under järnvägar eller större vägar är traditionell schaktning komplicerad och dyr. Där blir en schaktfri metod som rörspräckning extra intressant. Mindre grävning innebär också färre bullerstörningar och mindre trafikpåverkan.

Hållbarhet och miljö
Genom att begränsa schaktning minskar bränsleförbrukning, maskintid och materialtransporter. Återställningsarbeten blir enklare och mängden avfall, som uppgrävda rör och schaktmassor, minskar. Den nya ledningen utförs ofta i moderna material med lång livslängd, vilket ger ett mer hållbart system över tid.

För både kommuner, entreprenörer och privata fastighetsägare leder dessa fördelar ofta till en lägre total kostnad jämfört med traditionell nyförläggning, särskilt i bebyggda områden.

När är rörspräckning rätt val och vad bör man tänka på?

Rörspräckning är ingen universallösning, men den passar i många fler situationer än många tror. Nyckeln är en noggrann förundersökning. Några typiska situationer där metoden lämpar sig bra är:

– gamla gjutjärns- eller betongledningar med återkommande driftproblem
– lergodsrör med inläckage eller rötter
– områden där grävning skulle störa trafik, butiksliv eller boende kraftigt
– ledningar som ligger djupt eller under känsliga konstruktioner

Samtidigt finns det saker som behöver utredas innan man beslutar om rörspräckning:

Markförhållanden
Jordarten, grundvattennivån och närliggande konstruktioner spelar roll. Spräckningen skapar ett visst tryck i omgivande jord, vilket kräver kunskap och rätt dimensionering.

Befintlig lednings sträckning
Gamla ledningar kan ha sättningar, krokigheter eller skador. Genom filmning, inmätning och ibland provdragning säkerställer man att metoden är lämplig på den aktuella sträckan.

Korsande ledningar och installationer
El, fiber, fjärrvärme och andra rör kan ligga nära den ledning som ska bytas. En professionell aktör kartlägger omgivningen noga för att undvika skador.

Tillgång till rätt kompetens och utrustning
Erfarenhet av schaktfria metoder är avgörande. Rätt dimension på spräckhuvud, anpassat dragkraftssystem och välplanerad logistik minskar riskerna och ger ett bättre slutresultat.

För den som planerar ett projekt kan det vara klokt att jämföra rörspräckning med andra schaktfria tekniker, till exempel infodring (relining) eller styrd borrning. Varje metod har sina styrkor. Rörspräckning passar särskilt bra när man vill få en helt ny ledning med full bärighet och möjlighet att öka dimensionen, medan relining ofta används när befintligt rör kan fungera som form.

När en erfaren entreprenör är med tidigt i processen blir det enklare att bedöma vad som är tekniskt möjligt, vad som är mest kostnadseffektivt och hur projektet kan genomföras med minsta möjliga påverkan på omgivningen.

För den som vill arbeta med schaktfria tekniker i Sverige finns specialiserade företag med lång erfarenhet av bland annat styrd borrning, hammarborrning och rörspräckning. Ett exempel är bctab.se, som har inriktning på schaktfri teknik och arbetar i stora delar av landet.